För ett rättvänt imorgon redan idag!
I 25 år har jag drivit företag inom musik, formgivning, mat- och dryckeskultur, utställningar och evenemang.
Med en studiebakgrund inom biokemi, mikrobiologi och miljövetenskap förenar jag nu vetenskap och konstnärlig kreativitet genom STUDIO BIOME AB. Syftet är att skapa medvetenhet och belysa både de utmaningar och möjligheter vi står inför när vi formar en hållbar framtid.
På denna hemsida presenterar jag några av de miljöprojekt jag har initierat och engagerar mig i. Här öppnar jag även dörren till min konstateljé och delar tankar som, förhoppningsvis, kan inspirera till nya perspektiv och funderingar kring vad vi vill värdesätta i framtiden.
Följ mig gärna – från småskaliga projekt i ateljén till det större initiativet BioSquare, där du får möjlighet att investera i natur, biologisk mångfald och ett rent andetag i morgon.
Välkommen!
/Henrik Levy
Studio / Ateljé
Konstuttrycket är ett kraftfullt verktyg att förmedla information, väcka känslor och skapa opinion. Min Studio /ateljé är min verkstad för kreativt tänkande och skapande. Här antar tankar en konkret och fysisk form via design och skapande av konstföremål. Samtidigt som jag skapar och ger nytt liv till material som slängts eller blivit över från byggarbetsplatser etc. så ger jag uttryck för idéer om hur vi kan tänka klimatneutralt och kliva in i en cirkulär ekonomi.
Försäljning av konstföremål utgör del av bevarandeinitiativ.
Biome/ Biome
Ett biom eller vegetationsområde är ett stort område på jorden som kännetecknas av sitt specifika klimat samt unika växt- och djurliv. Exempel på biom på land är regnskogar, savanner och tundror, medan hav och sjöar är exempel på akvatiska biom. Biom spelar en central roll i att upprätthålla balansen i ekosystemen och är helt avgörande för livet på jorden. De utgör våra viktigaste och mest effektiva kolsänkor, vilket innebär att de lagrar koldioxid och bidrar därför till att motverka global uppvärmning i spåren av antropogena/ (människans) utsläpp av växthusgaser. Bevarande av biom är därför avgörande för att hantera den globala uppvärmningen och dess konsekvenser för både djur, människor och natur.
Sverige har en lång vetenskaplig historia inom klimatforskning.
Svante Arrhenius insåg att växthusgaser kunde ha en långsiktig påverkan på klimatet, vilket lade grunden för förståelsen av mänsklig påverkan på klimatet i modern tid.
Att påstå att koldioxid inte skulle bidrager till global uppvärmning är lika dumt som att påstå att en tjockare tröja inte skulle vara en god ide att tå på sig för den som vill hålla sig varm om vintern.
Koldioxidens molekylstruktur gör att den växelverkar med den infraröda strålningen (värmestrålningen) och återstrålar denna till jorden. Detta leder till att temperaturen ökar. Redan små mängder av ökad koldioxidhalt i atmosfären ger stora effekt på uppvärmningen. Sedan den industriella revolutionens start har människans aktivitet ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären från 280ppm till dagen 425ppm.
I Sverige borde vi kanske ha en särskild anledning att vara medveten om klimatfrågor relaterade till växthusgaser om vi ser till vår vetenskapliga historia och den banbrytande forskning som vår egen Nobelpristagare Svante Arrhenius utförde. Arrhenius var en pionjär inom klimatvetenskapen och den förste att kvantifiera sambandet mellan koldioxidutsläpp och global uppvärmning.
År 1896 presenterade Arrhenius en vetenskaplig modell som visade hur ökade nivåer av koldioxid i atmosfären kunde leda till en ökning av jordens temperatur – det vi idag kallar växthuseffekten. Han räknade ut att en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle kunna höja den globala medeltemperaturen avsevärt.
Koppling till dagens situation: Även om Arrhenius inte kunde förutspå de industriella utsläppens skala, är hans arbete en tidig varning om vad som händer när mänsklig aktivitet förändrar atmosfärens sammansättning.